smhp

Fasen vad vår lägenhet är liten! Eller så har vi alldeles för mycket saker. Igår kväll satt jag i alla fall och ondgjorde mig över fula tapeter, belamrade rum och avsaknaden av bra förvaring här hemma. Och nu sitter jag och drömmer om större öppnare planlösningar och känslan av rymd.

Åh, jag minns min första lägenhet! Den låg i ett hundraårigt gammalt hus med trägolv och vita höga dörrar mellan köket och rummet, för det var en etta. Dock var den iskall på vintern med råttor i väggarna, så där föll den romantiska bilden. Men ack så mycket finare den var än min andra lägenhet i Uppsala. Inrymd i ett sjuttiotalskomplex låg den, högst upp. En balkong mot norr och världens fulaste färger. Det luktade ofta konstigt i trapphuset och vår galne granne spelade reggae på högsta volym dygnet runt. Men den var rymlig.

Och nu här i Gävle bor vi nära gräset och skogen, men som sagt, hit med en mille så att vi kan flytta till bättre boning. Basta!